”Måste du alltid vara så himla glad!” Hur många gånger har jag inte fått höra detta? Vad är det som är så provocerande med glada människor? Vad är det för fel med att ha positiva känslor för livet, trots alla problem som dyker upp då och då? Vad är det för fel med att titta på solen istället för på elände och katastrofer? För mig finns absolut inga fel i det. Faktum är att livet är svårt och jobbigt redan som det är. Av och till. Då och då. För oss alla. Ingen kommer undan. Och då kan vi bara välja – offerkofta eller livsglädje. Men det finns människor som nästan tävlar i att ha det värst, och det är för det mesta grymt svårt att få dem att tänka annorlunda, att förstå värdet av ett positivt tänkande.
En del tycker att jag är superflummig, eller att jag inte har någon som helst förankring i verkligheten. Några hävdar bestämt att min glada positiva inställning inte är realistisk. Men när jag ställer frågan; ”Vad är det som gör negativt tänkande realistiskt?”, får jag inget ordentligt svar utan de mumlar bara något otydligt.
Visste du att över 90% av allt vi oroar oss över, aldrig händer? Det betyder att det vi oroar oss för har ca 10% chans att slå in. -Vilket slöseri med energi! Hur realistisk är man då?
När jag var liten bodde det en tant i vår uppgång som var ett riktigt energiknippe, frisk som få men en mästarinna på att klaga. Det spelade ingen roll hur sjuk man var – hon var värre! Alltid! Det var bara ett enda långt jämmer från morgon till kväll. Min salig mormor däremot var alltid glad som en lärka. Man hörde henne aldrig klaga fastän hon många gånger hade god anledning till det. Trots att jag bara var ett barn kände jag energin som uppstod i dessa kvinnors sällskap. Den ena tog all min kraft, medan den andra gav mig mängder. Där någonstans bestämde jag mig för att aldrig bli en gnällspik.
Varje gång vi beklagar oss frisätts stresshormoner i hjärnan som försvårar problemlösnings- och andra kognitiva funktioner. Likadana processer händer också när vi lyssnar på människor som klagar och gnäller. Effekterna av att utsätta sig för gnäll och jämmer kan jämföras med faran i att vara passiv rökare. Så tänk dig för innan du utsätter dig själv eller andra för ständigt klagande 