Sierska

Att vara en sierska är detsamma som att vara synsk – en som ser in i framtiden och i våra öden.

Andra ord som används för att benämna en sierska kan vara spåkvinna, sibylla, vala, orakel, clairvoyant, fjärrskåderska, och ibland även häxa. Det beror lite på kultur, land och tidsera man befinner sig i. Dessa är dock de kvinnliga benämningarna för “en som ser”. Om man är en man med dessa siargåvor kallas han för siare eller spåman.

Förr i tiden spådde man mest i teblad eller kaffesump. Denna spåkonst, som också kallas för tasseografi, sägs ha uppstått i Kina för att sedan sprida sig runt Asien och Mellanöstern.

Att spå i kaffesump är något som man ofta kopplar ihop med Turkiet och det gamla Osmanska riket, men det var och är fortfarande också mycket vanligt runt Balkan och Grekland.

När jag som liten flickade hälsade på min farmor, tog hon fram kaffebönor som hon omsorgsfullt malde och sedan kokade hon kaffe till oss på gammalt vis. När vi druckit upp vårt kaffe snurrade vi, under stort allvar, på koppen tre varv medsols och ställde den sedan upp och ner på kaffefatet. Det var viktigt att inte ställa koppen mitt på fatet, utan den skulle vinklas lite upp mot fatkanten. Koppen fick stå i kanske fem till tio minuter innan farmor visade mig alla tecken och symboler, som kaffesumpen bildat. Sedan satt vi tillsammans och siade om framtiden och allt som skulle ske.

Jag älskade stunderna med farmor, som faktiskt var en riktig sierska. Hon lärde mig otroligt mycket om livet, döden, andevärlden och spådomar redan när jag var runt fyra år gammal. Jag såg min första ängel när var jag två så jag tyckte inte det var märkligt att farmor både såg och kommunicerade med dem. Däremot var det en gåta för mig hur hon alltid var den första som visste när någon skulle dö. Hon fick dödsbud i sina drömmar och så fort hon vaknade tog hon fram sina sorgkläder och hängde ut dem på vädring.

I 1700-talets Sverige spåddes det också i kaffesump. En del använde kort, men vanligast var kaffesump. Dessa sierskor kallades ofta för “kaffegudinnor” och var flitigt anlitade av både fattiga, rika och kungahus.

I dag är vi bara ett samtal bort om vi behöver få råd och vägledning av en sierska. Nu för tiden använder sig sierskor i regel av tarotkort eller vanliga spelkort, pendel, en ägodel till den som ska spås, samt kanske även en kristallkula. En del är duktiga på att spå i handen, andra får meddelanden via automatskrift.

Vägarna är många men alla ha vi det gemensamt att vi vill förmedla viktiga budskap och hjälpa våra medmänniskor.

Alltid kärlek,

Clair