Thích Nhất Hạnh

“Det äkta miraklet är inte att gå på vatten eller i luften, utan att vandra på jorden”.

Förra lördagen, den 22 januari, var en sorgens dag för mig. Då lämnade den 95-årige buddhistiske zenmästaren Thích Nhất Hạnh livet här på jorden för att gå vidare till nya äventyr. Denne underbara vietnamesiske munk var en pionjär som, sedan början av 1970-talet, utvecklade nya metoder att tillämpa gammal visdom på. De nya teknikerna, som passade bättre för Västvärldens villkor och moderna utmaningar, kom att kallas för Mindfulness.

Thích Nhất Hạnh var inte bara känd för sina nya metoder, han var också en andlig ledare, poet och fredsaktivist som vördats över hela världen för sina banbrytande läror och bästsäljande böcker vilka påverkat politiker, företagsledare, aktivister och otaliga andra. Han myntade också termen “engagerad buddhism”, vilket betyder att man inte brukar våld, att man finns till för sina medmänniskor samt utövar mindfulness. Han menade att om buddhismen inte är engagerad, är det inte buddhism.

Han har betytt oerhört mycket för mig då hans metoder hjälpt mig genom svåra perioder i livet, samt utvecklat mig som människa. Jag har även haft den stora äran att få delta på en av hans livsavgörande fantastiska retreater, som han haft runt om i världen, och har sedan dess studerat hans enkla med djupgående läror.

Med energin som finns i mindfulness kan alla våra handlingar i det dagliga livet – inklusive promenader, äta, borsta tänderna, diska eller stryka – bli meningsfulla, avslappnade och glada. Det är ett revolutionerande tillvägagångssätt som skapar fred, klarhet och insikt.

Thích Nhất Hạnh var en mild, ödmjuk människa – som Dr. Martin Luther King, Jr. kallade “en apostel av fred och ickevåld” när han år 1967 nominerade honom till Nobels fredspris. I media har han också kallats “Mindfulness fader”, “Den andre Dalai Lama” och “Zen-mästaren som fyller arenor.”

Han menade också på att mindfulness inte kan bli produktivt om man inte samtidigt förstår det som kallas för “interbeing” – kopplingen mellan allt och alla. Att vi alla är ett. Detta illustrerar han på följande sätt:

“En ung flicka frågar hur hon ska hantera sorgen efter sin nyligen avlidna hund. Han instruerar henne att titta upp mot himlen och se ett moln försvinna. Molnet har inte dött utan har förvandlats till regn och teet i tekoppen. Precis som molnet lever i ny form, så gör också hunden det. Att vara medveten om teet ger en eftertanke om verklighetens natur.”

Han trodde att om man verkligen kan förstå dessa begrepp, kommer det leda till mer fred i världen.

Alltid kärlek,

Clair