Det bästa som hänt mig var när jag för första gången verkligen insåg och accepterade att allting är föränderligt. Att jag aldrig kan ha total kontroll över livet. Att hur jag än anstränger mig så kan jag aldrig förhindra att min kropp åldras eller bli sjuk, och jag kan inte heller bestämma mig för att bara omge mig med positivitet. Jag har lika lite möjlighet till detta som att påverka vädret eller vilka människor som kommer min väg.
När jag förstod detta blev det mycket lättare att samarbeta med livet. Jag slutade helt enkelt att kämpa mot de aspekter i livet jag inte kunde påverka. Dessutom kändes det ganska korkat att ta saker och ting personligt. Alla dessa insikter medförde att jag fick en större självmedkänsla när jag förstod att jag inte är helt och hållet ansvarig för mina tankar, känslor och beteenden eftersom de är resultaten av en mängd orsaker och omständigheter i kroppen, hjärnan, sinnet och miljön. Givetvis har jag det yttersta ansvaret för mina handlingar men det finns situationer i livet som vi inte valt själva. Därför kan vi bli mjukare mot oss själva, och när vi förstår att detsamma gäller andra kan vi mjukna mot dem också – även när de gör saker som vi inte gillar eller håller med om.
På samma gång kan vi också inse att inget är skrivet i sten, att vi faktiskt inte sitter fast. Om vi består av en rad föränderliga processer så betyder ju inte livets svårigheter att vi är hopplösa fall, att det är något fel på oss som inte går att göra något åt. Vilka utmaningar vi än står inför så finns det spelrum för oss. Hjärnan kan förändras, kroppen kan förändras, sinnet kan förändras och livet kan förändras. Oavsett hur livet ser ut här och nu, kan vi vara säkra på att det gradvis förändras till något annat. När vi kan se vår situation ur flera olika perspektiv, kan vi börja se var möjligheterna finns – vad vi faktiskt kan påverka medvetet. Vi kan också lättare se när det allra bästa för oss faktiskt är att låta saker och ting vara som de är.
Genom att acceptera verkligheten här och nu väljer vi att förhålla oss till livet på ett sunt sätt. Vi kanske inte har järnkoll på vårt liv men genom att utveckla vår medvetenhet – och därmed förstå vad vi faktiskt kan välja – kan vi använda vår energi mer effektivt.
När det gäller det som vi inte kan påverka eller kontrollera, så underlättar det att komma till insikt om att vi bara är en liten, liten del av ett enormt sammanflätat universum som vi egentligen vet väldigt lite om. Vi skulle kunna känna tacksamhet och fascination över att vi befinner oss här – på en plats där vi medvetet kan uppleva vårt liv, det jobbiga såväl som det enkla. När vi kan hålla oss till det perspektivet kan vi börja se och uppleva livet på ett annat sätt. Vi klamrar oss inte fast vid saker och ting, utan vi blir istället fria att älska utan att blanda in vårt ego. Det är som William Blake (1700-tals mystiker och poet) sa: “Den som binder sig vid glädjen, förstör det bevingade livet. Den som kysser glädjen i dess flykt, lever i evighetens soluppgång.”
Alltid kärlek,
Claire