I den traditionella kinesiska folktron styrs himlens dramatiska skådespel av oväder och dån av en gudomlig byråkratisk duo som upprätthåller den kosmiska rättvisan. Den mäktige Lei Gong, åskans gud, skildras som en skrämmande gestalt med blått ansikte, fågelliknande klor och läderartade fladdermusvingar. Han bär på en träklubba och en rad hängande trummor som han slår på för att skapa de mäktiga, dundrande ljud som ekar över jorden under stormar.
Vid hans sida verkar Dian Mu, ljungandens och blixtens gudinna, som håller i en klar och helig spegel. Medan Lei Gong skapar dånets kraft, är det Dian Mu som med sin spegel kastar ett skarpt och bländande ljus över himlavalvet. Denna samverkan är inte slumpmässig; spegelns sken fungerar som ett vägledande ljus som säkerställer att blixten enbart slår ned på de onda människorna samtidigt som den skonar de oskyldiga.
Denna mytologiska duo speglar hur det antika Kinas folk såg på naturkrafterna som bärare av moralisk ordning. Åskan och blixten var inte blott våldsamma element, utan ett gudomligt rättsskipande system där kosmiska lagar verkställdes med precision. Genom samarbetet mellan trummans dån och spegelns klara ljus balanseras naturens våld med visdom och rättvisa, vilket skapar en harmonisk förklaring till himlens mest skrämmande och vördnadsfulla naturfenomen.
Allt Gott!