Den viktigaste högtiden inom den wiccanska tron är samhain, den sabbat som firas för att minnas och ära de dödas själar. Högtiden firas i november, samtidigt som halloween, och betaktas ofta som ett nyår. Nu är naturen död efter sommarens blomstring och höstens starka färgprakt och det är dags för allt att gå i vila.
Ursprunget till den här högtiden är precis som för de andra sabbaterna keltiskt och man trodde i den keltiska traditionen att de dödas själar nu återvände för att besöka sina hem.
Jag bodde under några år i Skottland och ett inte helt ovanligt sätt att fira samhain där var att vandra genom staden med en ljuslykta som sedan lämnas på en kyrkogård. Det gör man för att hjälpa de döda tillbaka till sina gravar och till sin vila.
Många tänder eldar under samhain och färgen man dekorerar med är, precis som vid halloween, orange. Man tror att väggen mellan vår värld och den osynliga världen är tunnare och det är därför en mycket bra natt för den som vill tala med de döda. Det sägs också vara lättare att se knytt och småfolk den här natten.